Lunds universitet: en ny avhandling visar psykolog Kristina Borgström att den snabba utvecklingen av barns tidiga ordförråd, samt individuella skillnader i ordförrådets storlek, kan kopplas till utvecklingen av mycket snabba processer i hjärnan som ligger till grund för bearbetningen av ords betydelse. Borgströms forskning visar dessutom på stora individuella skillnader i barnens språkutveckling.

– Alla som har kontakt med små barn fascineras över hur snabbt deras ordförråd växer. Vad vi har gjort är att vi genom experiment har lyckats se hur barnens språkinlärning ser ut och förändras i åldern 20 till 24 månader genom att isolera hjärnans grundläggande språkinlärningsmekanismer. Det vill säga vår medfödda förmåga att lära oss nya ord, säger Kristina Borgström.

 

Bild från Lunds universitet, foto Gunnar Menander

 

Ett stort antal barn i åldern 20 månader fick titta på  ett bildspel med bilder på objekt som sedan benämndes med ett ord. För att undersöka hur de bearbetade bekanta ord och objekt användes riktiga ord som hund, bord och anka. Dessutom visades bilder på låtsasobjekt om benämndes med nonsensord som ”rasme” och ”gilp” för att se vad som händer i hjärnan under pågående inlärning av ett nytt ord. Med hjälp av EEG analyserades hur hjärnan reagerade när objekten benämndes med rätt ord upprepade gånger, samt när de benämndes med fel ord. Experimentet upprepades när barnen var 24 månader gamla. Resultaten av studien visade bland annat att förmågan att lära sig nya ord förbättrades avsevärt mellan de två försökstillfällena. Vid 2 års ålder kunde barnen koppla ihop de nya låtsasorden och objekten, något de inte klarade fyra månader tidigare. Under samma 4-månadersperiod sågs även en tredubbling av det ordförråd som barnen använde sig av dagligen.