Den 6 mars varje år uppmärksammas Europeiska logopedidagen runt EU för att belysa effekterna av olika typer av kommunikationsstörningar på människors liv. År 2016 ligger fokus på taldyspraxi* hos barn. I Sverige vill vi dock även uppmärksamma talapraxi hos vuxna.

Europeiska logopedidagen, copywright Svenska Logopedförbundet.
Europeiska logopedidagen, copyright Svenska Logopedförbundet

Talapraxi/dyspraxi är en relativt ovanlig neurologisk talstörning. Hos barn är tillståndet oftast medfött vilket påverkar deras talutveckling. Beräkningar tyder på att ca 0,2 % av alla barn har taldyspraxi och 4,3 – 5 % av barn som går i behandling för tal- och språkstörning har denna diagnos.

Hos vuxna med förvärvad talapraxi är tillståndet kopplat till neurologisk sjukdom eller skada som stroke, traumatisk hjärnskada eller neurodegenerativ sjukdom. Både barn och vuxna med talapraxi har svårt att få fram rätt språkljud, att växla från ett ljud till nästa och att tala med normalt taltempo. Talet blir långsamt, språkljud kan förvrängas eller upprepas och satsmelodin blir förändrad. Den som drabbas är oftast medveten om talsvårigheterna men har svårt att korrigera talet. Flera olika områden i hjärnan har visats vara skadade vid förvärvad talapraxi, någon enskild, exakt skadelokalisation har inte kunnat påvisas.

Logopeder har de expertkunskaper som krävs för att bedöma och behandla taldyspraxi/-apraxi. Tillståndet hos både barn och vuxna kan förbättras med logopedisk träning, särskilt om behandlingen ges intensivt och inriktas på talrörelser i ord och fraser, men forskningen är fortfarande begränsad kring effekterna av olika typer av insatser.

Svenska Logopedförbundet publicerar denna text i samarbete med universitetslektor Ellika Schalling och docent Anita McAllister, Karolinska Institutet. Termen ”talapraxi/taldyspraxi” förordas och Slof kommer att uppdatera sitt informationsmaterial inom kort.