Symposiet Lyssna, förstå och lära tid gick av stapeln i Lund den 25 augusti.

Kristina Hansson poängterade i sin presentation att grad av hörselnedsättning inte är predicerande för språkförmåga. Det är viktigt att komma ihåg att även med hörapparat eller cochleaimplantant blir hörseln av en annorlunda kvalitet. Språket behöver följas upp kontinuerligt hos alla barn med hörselnedsättning.

Viveka Lyberg Åhlander och Jonas Christensson berörde några, kanske i sammanhanget lite oväntade, aspekter som påverkar elevers språkförståelse, nämligen lärarens röst och klassrummets akustik. Lärare är ett röstyrke och som lärare behöver man en flexibel röst. Det ska vara lätt både att tala och att lyssna i ett klassrum. Om läraren har en hes röst och det dessutom är bakgrundsbuller och sorl, blir elevernas språkförståelse sämre! Skolor som har elever med hörselnedsättning och språkstörning (dvs alla??) bör byggas så att de uppnår den högsta standarden, ljudklass A. I själva verket når en stor andel skolor inte ens upp till minimikraven.. Här behövs utbildningsinsatser, även till arkitekter och beslutsfattare.Givetvis behöver blivande lärare gedigen utbildning vad gäller röstanvändning och röstergonomi. Kan vi också vara överens på att hörselkåpor inte kan anses som en bra lösning på ljudproblem i skolan…?