Professor Dorothy Bishop bloggade nyligen om varför så många unga forskare är intresserade av autismspektrumtillstånd jämfört med hur många som väljer att inrikta sig på språkstörning? Bishop har tidigare skrivit om att oproportionerliga mängder forskningsmedel går till autismrelaterad forskning jämfört med forskning om språkstörning.

”Finding ways to understand and eventually ameliorate language problems or learning disabilities could help a huge number of children and we need more of our brightest and best students to recognise this potential.”

Bishop, som var med och startade Ralli-kampanjen på Youtube för att öka medvetenheten och kunskapen om språkstörning, har också varit drivande i arbetet med konsensus kring diagnoskriterier och terminologi kring språkstörning som vi har skrivit om tidigare här på bloggen och som också diskuteras bland Logopedforums medlemmar. Även i här i Sverige pågår konsensus- och riktlinjearbete, som hittills verkar ligga mycket i linje med det som Bishop med flera har publicerat. Ökad likriktning kring definitioner och insatser leder förhoppningsvis till att språkstörning blir mer känt även hos oss.

 

Hur gör vi logopeder för att öka medvetenheten om språkstörning hos allmänheten?