I somras publicerades artikeln ”AAC and Families: Dispelling Myths and Empowering Parents” i en av ASHAS tidssrifter. Artikeln är skriven av Ashlyn L. Smith Andrea Barton-Hulsey och Nonye Nwosu och artikelns huvudsyfte är att slå hål på fem myter om AKK. För mer utförlig information och referenser, läs hela artikeln!

Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) har blivit mer tillgängligt på senare år, bland annat tack vare den tekniska utvecklingen med möjlighet till kommunikationshjälpmedel i form av appar för surfplattor och mobiltelefoner. Man har börjat använda AKK med flera olika grupper av barn – inte bara barn som saknar funktionellt tal utan även för barn i riskzonen för tal- och språksvårigheter, just som ett komplement till det egna talet. Man börjar också använda AKK tidigare än förut.

Myt 4: AKK är till för kommunikation med personer utanför den närmaste familjen
En del föräldrar är motvilliga till att använda AKK, för att de tänker att deras barn gör sig förstått med sina närmaste även utan tal eller AKK. Logopeden behöver stötta familjerna i att inse de olika funktioner som AKK kan ha i barnets liv, t ex att alternativ och kompletterande kommunikation kan utveckla barnets språkförmåga och att AKK kan förbättra kommunikationen i familjen och dessutom effektivisera kommunikationen med mindre bekanta personer, vilket i sin tur möjliggör ökad självständighet.