I somras publicerades artikeln ”AAC and Families: Dispelling Myths and Empowering Parents” i en av ASHAS tidssrifter. Artikeln är skriven av Ashlyn L. Smith Andrea Barton-Hulsey och Nonye Nwosu och artikelns huvudsyfte är att slå hål på fem myter om AKK. För mer utförlig information och referenser, läs hela artikeln!

Dagens forskningsläge säger tydligt och klart att AKK bör introduceras så tidigt som möjligt och att AKK kan ha positiva effekter på barns utveckling. Därför är det är mycket viktigt att involvera anhöriga för att kommunikationen ska fungera för AKK-användaren. Det är också viktigt att logopeder och andra förskrivare håller sig uppdaterade vad gäller den snabba tekniska utvecklingen.

Myt 5: Kommunikation ska inte prioriteras vid tidiga insatser 
 Föräldrar kan vara skeptiska till att introducera AKK tidigt och vill kanske hellre fokusera på mer fysiska aspekter av barnets utveckling, såsom oralmotorik och ätande. Föräldrar kan också ha en ”vänta- och se”-attityd eller uttrycka oro att AKK skulle hämma barnens talutveckling. Det är viktigt att föräldrarna informeras om att AKK är ett verktyg för att förbättra språkutvecklingen (med tydlig hänvisning till den rikliga mängd forskning som finns!) och att AKK inte innebär att man ”ger upp” vad gäller barnets möjligheter att utveckla tal.
När föräldrar ser tillbaka, säger många att de önskade att de hade börjat med AKK tidigare.
Även kliniker kan vara tveksamma till om barnet är redo för AKK och tror att barnet behöver vissa förmågor innan det är någon idé att använda AKK, så det är viktigt att vi håller oss á jour med evidensbasen för AKK!

 Artikelförfattarna föreslår att framtida forskning ska ägnas åt att undersöka varför en del professionella fortfarande tvekar när det gäller att implementera AKK när barnen är små samt att ta reda på mer om hur samarbetet mellan förälder och logoped ser ut och hur det påverkas i och med föräldrars ökade möjligheter att själva ha specifika önskemål vad gäller appar och liknande.