ASHA: Ämnet för januari månads ledare från det amerikanska logoped- och audionomförbundet ASHA är alternativ och kompletterande kommunikation (AKK).  AKK finns i form av såväl hjälpmedelsoberoende kommunikationssätt som exempelvis tecken och hjälpmedelsberoende som kommunikationstavlor eller talande hjälpmedel. Ofta behöver flera AKK-sätt kombineras och individanpassas för så effektiv kommunikation som möjligt. De alternativa kommunikationssätten kan hjälpa barnet att kommunicera behov, önskemål, tankar och känslor. Ju tidigare man kan introducera AKK, desto bättre!

Manuella tecken (lånade från teckenspråket) är ofta ett naturligt förstahandsval när det gäller AKK till riktigt små barn. Fördelarna med tecken är många: tecknen är ofta ikoniska, det vill säga det finns en naturlig koppling till begreppet som tecknet symboliserar, gester är en naturlig del av den tidiga språkutvecklingen och att teckna kräver ingen utrustning. Men tecknen kan behöva kombineras med andra AKK-sätt, bland annat eftersom de är finmotoriskt krävande.

För familjer med annan språklig och kulturell bakgrund än majoritetsspråket är det extra viktigt att inkludera modersmålet i arbetet med AKK, till exempel att det talande hjälpmedlet också har innehåll på familjens språk.
 Studier visar att AKK inte används i tillräcklig hög grad vid tidiga insatser till barn med tal-, språk- och kommunikationssvårigheter.
Hustad, Allison, McFadd och Riehle (2014) undersökte tidig språkutveckling hos barn med cerebral pares och fann att barn med CP borde få insatser riktade mot språkutvecklingen vid eller före 2 års ålder.
Dugan, Campell och Wilcox (2006) kartlade användningen av ”assistive technology” med små barn och konstaterade att tekniska kommunikationshjälpmedel underanvändes och att personerna som jobbade kliniskt med barnen fokuserade mer på att utveckla förmågor hos barnen än att möjliggöra kommunikation.
I Sverige är logopedtjänster inom barn- och ungdomshabilitering ofta sorgligt underdimensionerade. Att införa AKK är en tidskrävande process och det finns sällan, för att inte säga aldrig, några snabba universallösningar. Vad är er erfarenhet av situationen vad gäller tidig introduktion av alternativ och kompletterande kommunikation?