USA:s logoped- och audionomorganisation ASHA sammanställer en massa matnyttig information på sin hemsida, till exempel om läpp-, käk- och gomspalt (LKG). LKG uppstår under tidig graviditet, redan mellan vecka 4 och 10. Spalter beskrivs utifrån vilka strukturer som är involverade (läppar, hårda gommen, mjuka gommen), om spalten är ensidig eller dubbelsidig och hur omfattande den är. palter i hårda gommen kan vara öppna eller submukösa, de sistnämnda är svårare att upptäcka.

LKG förekommer isolerat men också som del av olika syndrom, t ex 22q11.2-deletionssyndrom, Pierre Robins sekvens, Treacher-Collins syndrom och vid fetalt alkoholsyndrom.

LKG kan ge problem med matning, tal, öron och tänder. Eftersom många specialister behöver involveras i behandlingen sker denna vid multiprofessionella LKG-team som finns vid sex sjukhus i Sverige. Om barnet föds i Sverige får familjen kort tid efter födseln träffa teamet som består av plastikkirurg, LKG-sjuksköterska, psykolog, logoped och tandläkare. Familjen kallas sedan till LKG-konferenser regelbundet och vården planeras utifrån det enskilda barnets behov. För bästa möjliga talutveckling är det viktigt att gommen är färdigopererad vid cirka ett års ålder.

LKG

Ur ett globalt perspektiv föds ungefär 1 på 700 barn med någon form av spalt (WHO) och i Sverige föds ca 150-200 barn per år med LKG (Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd). Under senare år har adoption av barn med LKG blivit vanligare. Dessa barn skapar nya utmaningar för LKG-teamen och dessa barn får i högre grad komplikationer efter operation än Sverigefödda barn (Läkartidningen).

Logopeder har en central roll när det gäller att bedöma, diagnostisera och behandla såväl tal- och språksvårigheter som de problem med ätning och sväljning som kan bli en följd av LKG.

ASHASs Evidence Map för LKG

Logoped och med. dr Jill Nyberg disputerade förra året vid Karolinska Institutet på en avhandling om LKG.