USA:s logoped- och audionomorganisation ASHA sammanställer en massa matnyttig information på sin hemsida, till exempel om taldyspraxi, som är en motorisk talstörning. Barn med taldyspraxi har svårigheter med ljud, stavelser och ord, vilket inte beror på muskelsvaghet eller pares. Istället har man svårigheter med planering och koordination av talrörelser.

Det är viktigt att kontakta en logoped med kunskap om taldyspraxi vid misstanke om taldyspraxi för att säkerställa diagnosen. Man bör också undersöka barnets hörsel för att utesluta hörselnedsättning.

Vanliga, tidiga symptom på taldyspraxi är avsaknad av joller, sen taldebut, mycket begränsad repertoar av vokaler och konsonanter och svårigheter att kombinera ihop ljud. Det förekommer också att barn med taldyspraxi har ätsvårigheter.  Lite högre upp i åldrarna märks svårigheterna till exempel på så sätt att uttalet är inkonsekvent, att talet är trevande, att talet är svårförståeligt och att barnet talar entonigt och/eller har svårigheter med betoning och satsmelodi.

Taldyspraxi kan samförekomma med (bland annat) försenad/avvikande språkutveckling och finmotoriska svårigheter.

Effektiv behanding av taldyspraxi bör vara högintensiv, 3-5 behandlingstillfällen i veckan och det är viktigt att också träna hemma för att få så bra resultat som möjligt. Behandlingen fokuserar på planering, sekvensering och koordination av talrörelser. Isolerade munmotoriska rörelser är inte effektivt vid taldyspraxi – för att förbättra talet är det just tal som ska tränas.

En del barn med taldyspraxi behöver alternativ och kompletterande kommunikation för att göra sig förstådda.

 

Mer information om taldyspraxi: