Science of Learning: 

I artikeln Helping children with reading difficulties: some things we have learned so far, skriver McArthur och Castles bland annat att fem procent av barn har omfattande och långvariga lässvårigheter. Sådana svårigheter är förknippade med en mängd negativa konsekvenser som skolproblem, ökad självmordsrisk, ökad risk för kriminalitet och psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att identifiera och hjälpa barn med lässvårigheter så tidigt som möjligt. 

Lässvårigheter har beforskats i över ett århundrade – så vad vet vi? Artikelförfattarna nämner några huvudteman:

Gruppen personer med lässvårigheter är heterogen!

Det finns olika typer av lässvårigheter/läsbeteenden. Man kan till exempel ha svårigheter med fonologisk avkodning, dålig visuell ordigenkänning  bristande läsflyt och/eller nedsatt läsförståelse.

Läsbeteenden har olika orsaker

Författarna tar upp proximala orsaker till lässvårigheter, vilket definieras som komponenter i det kognitiva systemet som direkt orsakar/producerar läsbeteendet. Exempel på sådana komponenter är bokstavsigenkänning, förmågan att känna igen och producera talljud och talade ord och ha tillgång till inlagrad kunskap om ords betydelse.

Med distala orsaker menas i det här sammanhanget faktorer som har indirekt påverkan på läsningen och återspeglar det faktum att läsning är en inlärd förmåga som beror på ytterligare kognitiva förmågor som minne, språklig förmåga och uppmärksamhet.

Hög komorbiditet

Många personer med lässvårigheter har svårigheter med andra aspekter av kognitiv förmåga och psykiskt välbefinnande. Personer med lässvårigheter har i högre grad språkliga svårigheter och/eller svårigheter med koncentration och uppmärksamhet än personer utan lässvårigheter.

Proximal intervention är mer effektiv än distal intervention

Det finns en häpnadsväckande mängd metoder som säger sig avhjälpa lässvårigheter, alltifrån färgade glasögon till fiskolja, sensorimotoriska övningar, ordförrådsträning och visuell ordigenkänning. Få metoder har utvärderats i randomiserade kontrollerade studier och den enda interventionstyp som ger statistisk reliabel effekt är  träning som fokuserar på kopplingen mellan ljud och bokstav, s k ”phonics”. Metoder som fokuserade på distala orsaker till lässvårigheterna har inte någon statistiskt signifikant effekt.

Vad får detta för praktiska konsekvenser?

  • Bedöm olika aspekter av läsning, t ex både avkodning, läsflyt och läsförståelse
  • Bedöm potentiella proximala orsaker och ta hjälp av kognitiva modeller av läsning.
  • Flera kompetenser behövs i bedömningen för att ta hänsyn till komorbiditet
  • Intervention bör fokusera på proximala orsaker till lässvårigheterna

 

Läs också:

Metaanalys av behandling av lässvårigheter av Galuschka et al, 2014 (open access!)

Remissversionen av svenska riktlinjer vid dyslexi (kräver inloggning)