Idag är det internationell dag för att öka medvetenheten om språkstörning – DLD (Developmental Language Disorder) Awareness Day! Språkstörning är en av våra vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och kan ge stor påverkan på deltagande i skola och sociala sammanhang. Trots detta är det fortfarande en diagnos som är relativt okänd. Detta vill vi råda bot på genom DLD Awareness Day!

Men vad innebär språkstörning egentligen? Organisationen RADLD campaign har plockat ut tre viktiga saker som alla behöver känna till:

De har även gjort en kort film där elever med språkstörning intervjuar barn och vuxen med språkstörning samt en förälder. Det går att slå på svensk undertext till filmen!

Alltså:

1. Språkstörning (DLD) innebär svårigheter med att prata och/eller förstå. Lite mer utförligt beskrivet innebär det svårigheter med att uttrycka och/eller förstå språk vilket såklart även påverkar förmågan att uttrycka sig skriftligt och att förstå texter.

Ibland delar vi in språk i olika områden, som i ”språktriangeln”. Det är en väldigt förenklad bild och inte riktigt hur språk och språkanvändning fungerar i praktiken men den kan ändå ge en liten bild av olika språkliga förmågor. Om man har en språkstörning kan man ha svårigheter med vissa eller alla områden och det här kan förändra sig över tid.
2. Språkstörning är vanligt men ofta dolt. Förekomst av språkstörning är cirka 7% (5-10% beroende på hur man mäter och vilka kriterier man använder). Framförallt i skolåldern kan det ofta misstas för koncentrationssvårigheter, beteendeproblematik, läs- och skrivsvårigheter eller ointresse.

Skollogoped Julia Andersson har gjort den här sammanfattningen över hur språkstörning kan yttra sig i skolan:
Och hur det kan kännas för eleverna:

3. Rätt stöd är väldigt viktigt! Elever med språkstörning behöver ofta förutom högkvalitativ undervisning även anpassningar, extra träning av det som är svårt och strategier för hantera sina utmaningar. Dessutom kan det behövas stöttning i kamratrelationer och framförallt förståelse för svårigheterna från omgivningen!

Response to intervention (RTI) är en modell för hur olika typer av stöd inom skolan kan organiseras. Såhär kan RTI-modellen se ut för att stötta språkutveckling i pedagogisk verksamhet:

För elever med språkstörning är det oftast inte tillräckligt med (språkutvecklande) undervisning av god kvalitet eller att jobba extra i mindre grupp utan det behövs individanpassat stöd utifrån det specifika barnets behov. Vi har bäst evidens för när detta stöd ges direkt av logoped (som är specialtränad i hur detta genomförs).

Skollogoped är ju (ännu) inte en lagstadgad profession i elevhälsan, men som jag bloggat om tidigare på skollogopedbloggen ser fler och fler skolor och kommuner vad vi kan bidra med och väljer att anställa skollogoped.

Vad mer kan man göra i skolan för att stötta elever med språkstörning? Materialet Att arbeta med språkstörning i förskola och skola från SPSM ger många bra tips. Bildstöd kan vara ett bra stöd på många olika sätt vilket det finns en hel inläggsserie om på skollogopedbloggen. Kolla inlägget Bilder som kommunikationsstöd för länkar till samtliga inlägg.

Nu hoppas jag att  medvetenheten om språkstörning har ökat för er bloggläsare. Som avslutning kan ni testa era kunskaper med det här quizet:

Vill du veta mer om språkstörning kan jag rekommendera att kolla in Forskningsbloggen av logoped Anna Eva Hallin och det tidigare inlägget här på Logopedforumbloggen med massor av tips om information kring språkstörning.