I en nyligen publicerad rapport på Early Intervention Foundation skriver James Law, Jenna Charlton och Kirsten Asmussen om språk som en indikator på barns välbefinnande.

Författarna poängterar att den tidiga språkutvecklingen påverkar många aspekter av utveckling, bland annat genom att bidra till att hantera och kommunicera känslor, att etablera och upprätthålla sociala relationer, att tänka symboliskt och att lära sig att läsa och skriva. Trots att språkutvecklingen går som på räls för de flesta barn, finns det en betydande minoritet där så inte är fallet. Dessutom är förekomsten av språkliga svårigheter högre hos barn från sämre socioekonomiska förhållanden.

Många vet att språkliga svårigheter/språkstörning hänger ihop med läs- och skrivsvårigheter, inte minst läsförståelse, men personer med språkliga svårigheter löper också högre risk för psykisk ohälsa. Early Intervention Foundation anser därför att tidig språkutveckling ska prioriteras som en viktig faktor för barns välbefinnande och bör ses som en folkhälsofråga.

Man menar också att språkutvecklingen behöver följas mer noggrant under förskoleåren, att man behöver utvärdera behandling och andra typer av insatser på ett mer robust sätt samt inte minst att man behöver gemensamma kriterier och terminologi för att identifiera språkliga svårigheter. Det sistnämnda är något som kliniskt verksamma logopeder och forskare i Sverige arbetar med och som man kan läsa mer om i den svenska översättningen och kommentarer av det internationella Catalise-arbetet.

 

James Law är för övrigt en av huvudtalarna på nästa års CPLOL-kongress i Portugal.