Nu är de kliniska riktlinjerna för logopedisk utredning av läs- och skrivsvårigheter färdiga och finns tillgängliga på Svenska logopedförbundets hemsida!

Svenska logopedförbundets arbete med kliniska riktlinjer

Vid förbundsmötet 2011 fick Svenska logopedförbundets styrelse (Slof) i uppdrag att arbeta med utveckling av kliniska riktlinjer inom det logopediska området. Ett av deluppdragen var att utarbeta en metod för Slof att verka som koordinator av sammanställandet av evidensbaserade riktlinjer.

Utvecklandet av svenska nationella riktlinjer inom logopedi bygger på att intresserade och kunniga medlemmar av logopedkåren bildar arbetsgrupper där deltagarna utför riktlinjearbetet inom ramen för sina respektive tjänster. Slof kan vid behov bidra med nationella och internationella kontakter samt fungera som informationskanal mellan arbetsgruppen, logopedkåren och patientorganisationer inför, under och efter arbetet. När en klinisk riktlinje har producerats åtar sig Slof att ombesörja att den granskas av oberoende personer med forskarkompetens om så behövs, samt att därefter via sina informationskanaler sprida riktlinjen till den svenska logopedkåren. Syftet med granskningen är att säkerställa vetenskaplig kvalitet och objektivitet, även om arbetsgrupp och granskare inte når full enighet på alla punkter. I arbetet med föreliggande riktlinjer deltog många forskarkompetens i både arbets- och referensgrupp. En vetenskaplig granskning genomfördes därför inte.

Kliniska riktlinjer är inte tvingande dokument. Riktlinjen sammanfattar och värderar den evidens som för tillfället finns på området och ger utifrån detta rekommendationer angående lämpliga tillvägagångssätt för utredning och intervention vid specifika kliniska tillstånd. Baserat på de kliniska riktlinjerna kan därefter ytterligare dokument utformas, som kan ge mer detaljerad vägledning för de olika faserna i vårdförloppet och fungera som en sorts flödesschema för de insatser patienten bör ges. Den grupp som ger sig i kast med att utveckla kliniska riktlinjer avgör själva om de nöjer sig med att utforma riktlinjen eller om de dessutom vill komplettera arbetet med ett dokument med mer handgripliga, konkreta direktiv.

Med tanke på den ständigt ökande kunskapsmängden inom logopediska forskningsområden bör riktlinjer revideras efter 3-5 år. Slof kan väcka frågan om att det föreligger behov av revidering av riktlinjer som publicerats via förbundet, men även här måste arbetet baseras på frivilligt engagemang från medlemmar. Revideringen behöver inte göras av samma personer som ursprungligen författat riktlinjen.

Den som har frågor angående Slofs arbete med kliniska riktlinjer är välkommen att vända sig till styrelsen, kontaktuppgifter finns på www.logopedforbundet.se.

Svenska logopedförbundet

 

Medlemmar på Logopedforum kan dessutom hitta kommentarer till riktlinjerna samt diskutera vidare i forumtråden Kliniska riktlinjer för logopedisk utredning av läs- och skrivsvårigheter.