Efter de inledande blogginläggen om vad evidensbaserade beslut innebär, vilka vi ger intervention och vad syftet med intervention kan vara så har det blivit dags att gå in på själva interventionsgången i blogginläggsserien om evidensbaserad språklig intervention.

 

Lite kort går det att säga att den här figuren illustrerar de tre viktiga beståndsdelarna i interventionsgången:

PRODUKT: Vad ska uppnås?

PROCESS: Hur ska det uppnås?

KONTEXT: Var ska det ske?

Till detta tillkommer bedömning och utvärdering och när det är dags, avslutande av interventionen. Det som veckans blogginlägg kommer att fokusera på är bedömningen vilket ligger till grund för att planera interventionen.

CATALISE, artikel 1 (Bishop et al., 2016) har innehåller ett förslag med tillhörande kommentar kring vad en språklig bedömning bör innehålla (påstående 10). Nedan kan ni läsa den svenska översättningen med tillhörande tillägg från nationella riktlinjegruppen. (Se gärna även exempelvis påstående  11 och 12 som berör frågan.)

10. Vid bedömning bör information om barnet inhämtas på olika sätt; genom anamnes via vårdnadshavare, direkt observation av barnet och standardiserade, normerade test eller kriteriebaserade bedömningsmetoder (d.v.s. speciellt utformad bedömning för att ta reda på hur väl ett enskilt barn behärskar t.ex. en viss språklig form/struktur utan att jämföra med andra barn).

CATALISE-konsortiets kommentar: Samtal med vårdnadshavare och andra personer i barnets närhet, såsom förskole- och skolpersonal, kan ge information om funktionell påverkan som kan missas med andra undersökningsmetoder. Genom att observera barnet kan man få en indikation på hur barnet fungerar i mer naturliga situationer, men det kan vara svårt att genomföra reliabla observationer och kvaliteten på tolkningen som görs påverkas av hur erfaren logopeden är som gör bedömningen. Det finns standardiserade sätt för att samla in och analysera såväl naturlig grammatisk produktion som ordförråd som sedan kan jämföras med normativa data. Ett standardiserat test med god reliabilitet, validitet och sensitivitet kan på ett enkelt sätt objektivt kvantifiera grad av språkliga svårigheter jämfört med jämnåriga, men resultaten måste tolkas med försiktighet om barnets bakgrund skiljer sig från normeringsgruppen för testet. Dessutom är standardiserade tester ofta okänsliga för förändring över tid. Barnets egen syn på svårigheter i vardagen bör tas i beaktande.

Nationella riktlinjegruppens tillägg: I all bedömning, även observation, bör man sträva efter att följa ett standardiserat tillvägagångssätt i syfte att skapa likvärdigt omhändertagande. Med bedömningsresultat inhämtade på ett standardiserat sätt möjliggörs jämförelse med en normeringsgrupp, utvärdering av insatserna och sammanställning av resultaten för kvalitetsarbete och forskning. Även dokumentation av utredningsresultat bör göras enligt en standardiserad mall, för att möjliggöra jämförelse mellan vårdgivare och systematisk utvärdering av insatser. I dagsläget saknas standardiserade observationsverktyg i Sverige. Likaså saknas på svenska standardiserade metoder och normvärden för naturligt producerad grammatik och ordförråd samt rutiner för journalföring.

Bedömning som görs för diagnosticering respektive bedömning som görs för planering av intervention behöver dock inte innebära samma tillvägagångssätt och innehåll. I en bedömning som syftar till att planera upplägg och innehåll för intervention kan andra faktorer vara viktiga att titta extra på.

Istället för att enbart se om barnet klarar eller inte klarar av någonting kan man titta på hur långt barnet kommit i sin utveckling: Klarar det inte alls? Är det på gång? Behövs mycket stöttning för att klara av? Etcetera.

Framförallt när det gäller flerspråkiga barn/elever där det kan finnas bristande exponering för svenska kan dynamisk bedömning där man tittar på hur mycket stöttning och träning som behövs för att utvecklas ge viktig information. Vill du läsa mer om dynamisk bedömning så rekommenderar jag att du kikar på de här inläggen på Anna Eva Hallins språkforskningsblogg:

Att titta på vad ett barn kan läsa sig istället för vad barnet inte kan: Dynamisk bedömning

Dynamisk bedömning i praktiken

I CATALISE, artikel 1 (Bishop et al., 2016, svensk översättning med tillhörande tillägg från nationella riktlinjegruppen) tas det dock upp att vi behöver utveckla de dynamiska bedömningsmetoderna för språklig utveckling.

17. Dynamiska bedömningsmetoder undersöker hur barn svarar på olika typer av hjälp och stöttning och kan ge en bild av hur barnet tillägnar sig språk. Denna typ av bedömning har stor potential och kan göras i samband med intervention för att undersöka barnets mottaglighet för specifika metoder. Trots att det finns ett stort intresse för dynamiska metoder inom läs- och skrivforskning, finns endast lite forskning om dessa bedömningsmetoders användbarhet för barn som har svårt att tillägna sig språk.

CATALISE-konsortiets kommentar: Dynamisk bedömning enligt principen test-träning-test, där testning följs av olika typer av prompting och stöd för att undersöka barnets mottaglighet för intervention innan ny testning genomförs, kan användas för att avgöra vilka barn som har språkliga svårigheter till följd av bristande exponering och vilka som har språkstörning. Snarlika metoder används med framgång vid läs- och skrivsvårigheter.

Nationella riktlinjegruppens tillägg: Dynamisk bedömning kan bidra till säkrare bedömning av bland annat barn med flerspråkig bakgrund och andra där omfattningen och/eller kvaliteten på den språkliga stimulansen kan vara svår att bedöma, eller som presterar under sin egentliga nivå vid enskilda testtillfällen. Det behövs mer forskning för att utveckla och utvärdera verktyg för dynamisk bedömning och för att tolka resultaten av denna typ av bedömning.

Även hur barnets funktionella språkliga förmåga gestaltar sig i t.ex. klassrummet och klarar av de krav som finns där kan ge viktig information att använda för att planera intervention. För att läsa mer om detta rekommenderar jag det här blogginlägget som också finns på språkforskningsbloggen:
Klassrumsbaserad språklig kartläggning

Skiljer sig dina bedömningar åt om syftet är att diagnosticera respektive planera intervention?

Finns det organisatoriska faktorer som påverkar möjligheten till att göra exempelvis observationer i vardagssituationer?

Vilken typ av bedömningsverktyg saknar du?

Diskutera gärna vidare i kommentarsfältet eller logga in på medlemssidorna här på Logopedforum och fortsätt diskussionen i tråden Evidensbaserad språklig intervention!

 

Det är är ett inlägg i inläggsserien om evidensbaserad språklig intervention. Tidigare inlägg hittar du här:
Vad innebär evidensbaserade beslut?
Vilka ger vi intervention?
Vad är syftet med intervention? 

 

Referenser
Bishop, D. V., Snowling, M. J., Thompson, P. A., & Greenhalgh, T. (2016). CATALISE: A multinational and multidisciplinary Delphi consensus study. Identifying language impairments in children. PLoS One11(7), e0158753

CATALISE på svenska. (2017) Hämtat från http://www.srat.se/Logopederna/Logopedyrket/Svenska-kliniska-riktlinjer1/ 2017-10-24

Paul, R. and Norbury, C. (2012). Language disorders from infancy through adolescence. St. Louis, Mo.: Elsevier.