Förra veckans inlägg i serien om evidensbaserad språklig intervention handlade om bedömning och den här veckan kommer vi att fokusera på hur vi gör för att att definiera mål för interventionen. (Tidigare inlägg i serien hittar du i slutet av det här inlägget.)

Hur prioriterar vi egentligen områden som vi väljer att arbeta med? Den här frågan tror jag nog att alla logopeder som arbetar med språklig intervention brottas med.

Det finns ett par ingångssätt att fundera kring:

  • Prioriterar vi relaterat till barnets aktuella utveckling?
  • Prioriterar vi relaterat till vad som ger mest kommunikativ utdelning?
  • Prioriterar vi relaterat till barnets (och föräldrars) egna önskemål?
  • Även hänsyn till fonologisk utveckling kan spela in (vad är möjligt att träna på expressivt)

(Paul & Norbury, 2012)

 

Den proximala utvecklingszonen (ZPD) ligger givetvis till grund för hur vi prioriterar vår intervention.

Paul & Norbury (2012) resonerar såhär: Former som redan används korrekt i de flesta fall är redan på väg och kommer antagligen utvecklas av sig själv, vilket således inte är något vi vill prioritera. Men om ett barn klarar låt säga 40% vid första tillfället är det inom ZPD. Om barnet sedan klarar 80% efter ett tags intervention så fortsätt att ge tillfällen för barnet att använda, stabilisera och generalisera användningen. När strukturen sedan använts korrekt i de flesta tillfällen både vid strukturerad träning och spontantal flera sessioner är det inte längre ZPD och det är dags att gå vidare till andra mål men fortsätt att hålla koll då och då så att strukturen upprätthålls.

Men hur prioriterar en kliniker då mål för ett barn som har brister gällande

  • syntax och morfologi (grammatik),
  • semantik,
  • diskurs i samtal och narrativer,
  • läsning, stavning, skrivning
  • och förståelse av talat och skrivet språk?

Det finns tyvärr inget enkelt och rättframt svar på den frågan eftersom många olika faktorer påverkar prioriteringen av mål. Det är dock viktigt att vi funderar noga kring våra prioriteringar. Detta eftersom om vi fokuserar på fel mål så innebär det ju även att mer lämpliga mål inte fokuseras på vilket gör att barnet hamnar ännu mer efter typiskt utvecklade jämnåriga barn i sin språk- och litteracitetsutveckling. (Kamhi, 2014)

Faktorer som kan påverka prioriteringen av mål är exempelvis logopedens erfarenhet och kompetens, graden av samarbete med andra professionella, typen av service delivery models och patientfaktorer (t.ex. grad och art av nedsättning) (Kamhi 2014).

Hur kan vi prioritera i relation till vad som ger störst kommunikativ utdelning?

Låt säga att vi har två möjliga områden att arbeta med vilka båda är inom ZPD. Det ena området innebär något där barnet redan kan uttrycka innebörden förståeligt (men gör detta felaktigt) och det andra området innebär något som kan hjälpa till att utöka barnets kommunikativa förmåga. Bristen/felaktigheten i det senare fallet innebär kanske att innebörden missförstås eller helt går förlorad. Prioritering av detta är då något som kan ge mer kommunikativ utdelning än att prioritera att arbeta med det fullt förståeliga (om än felaktigt uttryckta). Utifrån det här tankesättet kan det därför ibland vara motiverat att prioritera något som vanligtvis kommer senare i utvecklingen än något som vanligtvis kommer tidigare då det huvudsakliga målet med interventionen är att utveckla kommunikativ förmåga och inte bara språklig. (Paul & Norbury, 2012)

Ett annat sätt att prioritera relaterat till vad som ger mest kommunikativ utdelning är att titta på i vilken utsträckning att barn kan uttrycka olika kommunikativa funktioner och vad som saknas för att kunna uttrycka ännu mer:

Kommunikativa funktioner
Från KAROLINSKAS PRAGMATIKBEDÖMNINGSFORMULÄR NIVÅ 1
Beskrivningen är en anpassad version av Dewart & Summers (1995).

  1. Påkalla uppmärksamhet
    a) Till sig själv
    b) Till händelser, föremål, andra människor
  2. Begära
    a) Begära föremål
    b) Begära handling/upprepning
    c) Begära hjälp
    d) Begära information*
    *Att begära information handlar om att fråga Vad? Var? När? Hur? Varför?
  3. Protestera/Avvisa
  4. Hälsa när någon kommer eller går
  5. Uttrycka känslor
  6. Benämna
  7. Kommentera
    a) Kommentera objekt/händelse
    b) Kommentera försvinnande
  8. Svara och ge feedback
    a) Svara på frågor
    b) Ge feedback
  9. Ge information

Vilka språkliga förmågor behövs egentligen för att begära handling? Uttrycka känslor? Svara på frågor? Och så vidare.

I vilken utsträckning prioriterar vi i relation till önskemål från barnet själv (eller kanske dess föräldrar)? Kanske väljer vi något som vi som kliniker inte ser som högsta prioritet men som är väldigt viktigt för barnet själv att klara av?

Om man arbetar som skollogoped är en annan faktor som påverkar hur vi prioriterar mål för intervention dessutom aktuell läroplan. Arbetet som skollogoped regleras nämligen av diverse styrdokument som anger till vem, när och vilket syfte stöd i form av extra anpassningar eller särskilts stöd ska ha vilket påverkar vad mål med språklig intervention är. Prioritering av mål kan då även påverkas av vad som arbetas med i ordinarie undervisning så att den språkliga träningen underlättar för eleven att tillgodogöra sig undervisningen.

Hur kan vi sedan formulera de mål vi valt att prioritera? En variant är att använda sig av så kallade ”SMARTa mål”. SMART är en akronym som står för att mål ska vara:

  • Specifika
  • Mätbara
  • Achievable (nåbara)
  • Relevanta/realistiska
  • Tidssatta

Det finns en längre tradition av att skriva SMARTa mål i USA än i Sverige och amerikanska bloggar och liknande kan därför fungera som en inspirationskälla på hur logopediska SMARTa mål kan se ut. I det här blogginlägget exempelvis kan ni se exempel på SMARTa mål inom ett flertal olika områden.

 

Har du funderat över vilka faktorer som påverkar dig vid prioritering av mål?

Finns det organisatoriska faktorer som påverkar prioritering av mål?

Skrivs det explicita (SMARTa) mål på din arbetsplats? Vad skulle annars behövas för att börja med detta?

Vad tycker du innebär störst utmaningar när det gäller att prioritera mål?

Diskutera gärna vidare i kommentarsfältet eller logga in på medlemssidorna här på Logopedforum och fortsätt diskussionen i tråden Evidensbaserad språklig intervention!

 

Det här är ett inlägg i inläggsserien om evidensbaserad språklig intervention. Tidigare inlägg hittar du här:
Vad innebär evidensbaserade beslut?
Vilka ger vi intervention?
Vad är syftet med intervention?
Bedömning

 

Referenser

Dewart, H. and Summers, S. 1995: The pragmatics profile of everyday communication skills in pre-school and school-aged children. Windsor: NFER-Nelson.

Kamhi, A. G. (2014). Improving Clinical Practices for Children With Language and Learning Disorders. Language, Speech & Hearing Services In Schools, 45(2), 92-103. doi:10.1044/2014_LSHSS-13-0063

KAROLINSKAS PRAGMATIKBEDÖMNINGSFORMULÄR NIVÅ 1 Hämtat från http://www.karolinska.se/globalassets/global/logopedkliniken/pragmatikbedomningsformular_niva_1_141214.pdf 2017-10-31

Paul, R. and Norbury, C. (2012). Language disorders from infancy through adolescence. St. Louis, Mo.: Elsevier.