Efter att vi lagt grunderna kring bland annat vilka vi ger intervention, vad syftet är och hur vi definierar mål har det blivit dags att gå in på själva tillvägagångssättet här i blogginläggsserien om evidensbaserad intervention (länk till tidigare inlägg finns i slutet av det här inlägget).

Vi börjar med att uppdatera oss lite kring grundläggande behandlingsprinciper. Det som spontant känns logiskt när det gäller intervention är inte alltid det som har stöd i forskningen, vilket det här quizet av Kamhi (2014) illustrerar (översättning A E Hallin & I Rosqvist). Om du inte sett detta tidigare så läs och fundera vilka påståenden som du tror är sanna respektive falska (och tjuvkika inte genom att se svaret nedanför påståendena!).

  1. Att lära sig är lättare än att generalisera.
  2. Instruktion som är konstant och förutsägbar är mer effektiv än instruktion som varierar kontexten för lärande och övning.
  3. Fokuserad stimulering (att öva massor vid ett tillfälle) är mer effektivt än varierad stimulering (att dela upp övningstillfällena över tid).
  4. Ju mer feedback desto bättre.
  5. Att läsa en text upprepade gånger är det bästa sättet att ta till sig information från text.
  6. Mer behandling är alltid bättre.
  7. De mest effektiva språk- och läs/skriv-behandlingarna fokuserar på bearbetningsbegränsningar direkt (t.ex. arbetsminne eller fonologisk bearbetning), snarare än kunskaperna i sig.
  8. Telegrafiska yttranden (till exempel – Rulla boll, Totte åka) ska inte ges som modellyttranden för barn med begränsat språk.
  9. Lämpliga språkbehandlingsmål är att öka yttrandelängd hos barnen, och öva på en typ av grammatiskt morfem i taget.
  10. Sekvenseringsförmåga (att kunna ordna händelser/bilder i tidsordning) är en viktig förmåga för narrativ kompetens.

 

Samtliga påståenden utom påstående 8 är faktiskt falska! Om du gjort quizet för första gången så är det inte omöjligt att du blivit förvånad över att en del av påståendena som intuitivt känns sanna inte är detta. Vill du läsa om evidensbakgrunden till detta så kan jag rekommendera att läsa Kamhis artikel som finns fritt tillgänglig här. Artikeln är en del av ett nummer av tidskriften LSHSS Language, Speech and Hearing Services in School där samtliga artiklar är väldigt läsvärda för logopeder, och allra särskilt skollogopeder, som är intresserade av evidensbaserad språklig intervention. 

 

Med detta i bakhuvudet ska vi ta oss vidare och titta på generellt tillvägagångssätt för språklig intervention.

Den här modellen (baserad på Fey, 1986 och sammanfattad i Paul & Norbury, 2012) illustrerar att olika generella tillvägagångssätt för språklig intervention kan placeras in på ett kontinuum som går från mest naturalistiskt och barnstyrt till minst naturalistiskt och logopedstyrt (eller styrt av annan vuxen som utför interventionen).

 

Vilket tillvägagångssätt som väljs kan bero på faktorer både hos barnet/ungdomen som tar emot interventionen, logopeden (eller annan vuxen som utför interventionen) men också organisatoriska och praktiska faktorer. I de kommande inläggen kommer vi att gå djupare in på vad de olika tillvägagångssätten kan innebära.

 

Känner du till vad de olika tillvägagångssätten innebär?

 

Har du funderat över vilket eller vilka tillvägagångssätt som du oftast använder dig av och hur detta kommer sig? 

 

Finns det organisatoriska och praktiska faktorer på din arbetsplats som påverkar vilka typer av tillvägagångssätt som är möjliga att använda sig av?

Diskutera gärna vidare i kommentarsfältet eller logga in på medlemssidorna här på Logopedforum och fortsätt diskussionen i tråden Evidensbaserad språklig intervention!


Det här är ett inlägg i inläggsserien om evidensbaserad språklig intervention. Tidigare inlägg hittar du här:

Vad innebär evidensbaserade beslut?
Vilka ger vi intervention?
Vad är syftet med intervention?
Bedömning
Definiera mål

Referenser
Paul, R. and Norbury, C. (2012). Language disorders from infancy through adolescence. St. Louis, Mo.: Elsevier.

Fey, M. (1986). Language intervention with young children. San Diego, CA: College-Hill Press.