Tidigare i den här serien har vi tittat på logopedstyrt respektive barncentrerat angreppssätt. I dagens inlägg ska vi fokusera på hybridsätt. Hybridsätt i språklig intervention används ofta när målet är ett eller ett par specifika språkmål, snarare än generell kommunikation, vilket barncentrerat tillvägagångssätt fokuserar på. Grundprincipen för hybridsätt är att interventionen utgår från en naturalistisk lekbaserad situation. Logopeden styr mycket när det gäller val av aktiviteter och material men gör det på ett sätt så att barnet lockas till att spontant använda målstrukturen. Logopeden både svarar på barnets kommunikation och modellar och highlightar målstruktur. Logopeden kräver inte att barnet själv säger målstrukturen men ger rikligt med exempel och uppmuntrar barnet. Om barnet inte ger målstrukturen fortsätter logopeden att ge exempel. (Paul & Norbury, 2012)

Tre varianter av hybridsätt är fokuserad stimulering, milieu therapy och script therapy.

(Bildkälla, CC)

Vid fokuserad stimulering arrangerar logopeden en aktivitet där barnet lockats att producera målstrukturen. Logopeden ger barnet förutsättningar att lyckas genom att ge många modeller av målstrukturen i en kommunikativ och ofta lekbaserad kontext. Det finns inget generellt krav på att barnet själv ska använda målstrukturen utan bara lockas till att spontant använda den. Ibland kan barnet dock uppmuntras att prova att använda målstrukturen och vid felaktig produktion ger logopeden passiv korrigering. (Paul & Norbury, 2012)

Milieu communication training sker i en halvnaturalistisk, samtalsbaserad, kontext som utgår från barnets intressen och initiativ för att ge möjligheter till modellering och prompting av kommunikation i vardagen. Logopeden arrangerar miljön och använder responsiv kommunikationsstil (väntar in barnet, svarar på barnets  initiativ, låter barnet styra). (Paul & Norbury, 2012)

Script therapy utgår från kända situationer för barnet men där något oväntat görs vilket utmanar barnet att  kommunicera. Exempelvis ta på sig strumpor på händerna, gömma något som behövs för en aktivitet, hoppa över ett barn när något delas ut, servera soppa med gaffel, ta fram fel ingredienser till smörgås. Det kan också utgå från ”verbala script” som att säga fel hälsningsfras i en viss situation eller ändra på texten i en sång, ramsa eller känd bok. (Paul & Norbury, 2012; Fey et al. 2003)

Hur vanligt är det att du använder dig av hybridsätt vid språklig intervention?

I vilka sammanhang tycker du att hybridsätt kan passa?

Vilka nackdelar kan du se med hybridsätt?

Diskutera gärna vidare i kommentarsfältet eller logga in på medlemssidorna här på Logopedforum och fortsätt diskussionen i tråden Evidensbaserad språklig intervention!

Med det här inlägget tar inläggsserien om evidensbaserad språklig intervention lite julledighet. Vi fortsätter att titta vidare på ämnet 2018 och önskar alla logopeder en skön ledighet över helgerna!


Det här är ett inlägg i inläggsserien om evidensbaserad språklig intervention. Tidigare inlägg hittar du här:

Vad innebär evidensbaserade beslut?
Vilka ger vi intervention?
Vad är syftet med intervention?
Bedömning
Definiera mål
Välj generellt tillvägagångssätt – grundläggande behandlingsprinciper
Välj generellt tillvägagångssätt – logopedstyrt
Välj generellt tillvägagångssätt – barncentrerat

Referenser

Fey, M. E., Long, S. H., & Finestack, L. H. (2003). Ten Principles of Grammar Facilitation for Children With Specific Language Impairments. Am J Speech Lang Pathol, 12(1), 3-15. doi: 10.1044/1058-0360(2003/048).

Paul, R. and Norbury, C. (2012). Language disorders from infancy through adolescence. St. Louis, Mo.: Elsevier.