I en vetenskaplig artikel publicerad i slutet av maj skriver Lynch och kollegor om glappet mellan forskning och praktik när det gäller evidensbaserad strokerehabilitering. Författarna menar att det finns bristande evidens just vad gäller att applicera forskningsresultat i klinisk verksamhet och poängterar vikten av att vetenskapliga tidskrifter, forskningsfinansiärer, forskare, kliniker och yrkesförbund behöver stötta forskning kring implementering och klinisk utvärdering. 

 

Vad är problemet?

I forskning väljs ofta deltagarna ut enligt specifika kriterier, medan patienterna i den kliniska verkligheten ofta har sammansatta behov. Kompetensen kan skilja sig mellan kliniker och forskare och det är välkänt att det är svårt att förändra sin kliniska praktik*. Dessutom finns inte alltid tillräckliga resurser. Utan en tydlig implementeringsstrategi tar det i genomsnitt 17 år för ny evidens att bli en del av den sedvanliga vården. Därför behövs forskning som är inriktad på just tillämpning av forskningsresultat.

Litteraturgenomgång

För att utforska frågan, har författarna valt ut närmare 300 nyligen publicerade vetenskapliga artiklar rörande strokerehabilitering med fokus på teambaserad rehabilitering efter akutfasen. Dessutom undersökte man pågående/ickepublicerade studier för att se om dessa fokuserade på implementering/utvärdering. Sammanfattningsvis verkar det som att litteratur från de ledande tidskrifterna inom strokerehabilitering övervägande rör explorativa studier följt av studier gällande interventioners effektivitet (efficacy). Endast en handfull studier fokuserar på klinisk tillämpning av evidensbaserade interventionssätt och flera av dessa var publicerade i mer allmänna tidskrifter, vilket minskar chansen att de blir lästa av yrkesverksamma inom rehabilitering.

Vägen framåt?

Författarna föreslår att framtida studier ska undersöka både effektivitet (effectiveness) och implementering av intervention. Ökat forskningsstöd ges till forskning som är inriktad på just överföring/implementering av forskningsresultat till praktiken. Medvetenheten har ökat om vikten av samarbete mellan forskare och kliniker i syfte att säkerställa att forskningen är inriktad på att söka svar på kliniskt relevanta frågor och att forskare använder strategier som är möjliga att tillämpa kliniskt. Lynch och kolleger menar också att vetenskapliga tidskrifter som är inriktade på strokerehabilitering kan behöva se över sina publiceringsstrategier och se till att de artiklar som publiceras är kliniskt relevanta.

Elizabeth A. Lynch, Brigit M. Chesworth, & Louise A. Connell (2018). Implementation—The Missing Link in the Research Translation Pipeline: Is It Any Wonder No One Ever Implements Evidence-Based Practice?Neurorehabilitation and Neural Repair, Online first