På fredagen den 19 oktober uppmärksammas språkstörning på DLD awareness day. DLD står för developmental language disorder, språkstörning. 

SPSM 11 oktober: 

 

Enkätundersökning

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har genomfört en nationell kartläggning kring anpassningar och stöd i skolan för elever med språkstörning, en grupp som har stora svårigheter i skolan. Kartläggningen har skett i form av en enkät, 175 skolhuvudmän och 365 skolor besvarade enkäten. Många tycker att det är svårt att hitta metoder för att stötta elever med språkstörning och de svarande uppger att de har stora behov av ökad kunskap om språkstörning, om anpassning av lärmiljöer och hur olika läromedel kan användas för elevgruppen.

Logopedtillgång

Flera skolor och huvudmän jobbar med att utveckla arbetet med elever med språkstörning. Flera lyfter också vikten av tidig utredning. Ca 90 % av skolorna har tillgång till specialpedagog eller speciallärare med fördjupad kunskap om språkstörning och ca 10  % har logoped på skolan. Dessutom har drygt hälften av skolhuvudmännen och rektorerna tillgång till logoped via den centrala nivån. När logopeder kopplas in, är det ofta bara vid själva utredningen av barnets behov, och inte i samband med uppföljning. Flera skolor upplever ett behov av logoped på den egna skolan. Knappt 6 % har inte tillgång till någon yrkesgrupp med fördjupad kunskap om språkstörning.

”Utöver handledning och konsultation efterfrågas språkliga kartläggningar samt läs- och skriv/dyslexiutredningar. Detta behov kan inte tillgodoses inom ramen för en logopedtjänst. Det finns även ett stort behov av logopeder och pedagogisk personal som har kunskap om och kan arbeta operativt med elevgruppen både enskilt och i grupp. Vi ser överlag ett stort behov av fler skollogopeder för att möjliggöra ett bättre stöd till elevgruppen.”

Bättre måluppfyllelse och rutiner med rätt kompetens!

I kommuner med centrala elevhälsoteam med funktioner som logoped och specialpedagog uttrycker både skolhuvudmän och skolledare i större utsträckning än i kommuner utan dessa resurser att de har rutiner för att följa upp hur det går för elever med språkstörning. De som har rutiner kan också visa på högre måluppfyllelse för elevgruppen än skolor utan rutiner. Det visade sig också att det är skolorna med resurser/rutiner kring språkstörning som i högre grad vänder sig till SPSM för stöd. Gymnasieskolor har färre rutiner kring elever med språkstörning jämfört med grundskolor.

Vad händer nu?

SPSM planerar nu bland annat att arbeta mer uppsökande gentemot skolor och att rikta fortbildningsinsatser till lärare i större utsträckning, inklusive förskola och gymnasium.

 

Läs hela kartläggningen: Vi behöver öka kunskapen kring språkstörning

 

Läs även:

Nationell kartläggning om stöd vid språkstörning

Läs mer om DLD/språkstörning och svenskt konsensusarbete