I september publicerade Skövde Nyheter ett par artiklar på temat ätsvårigheter hos barn. 

Hur vanligt är det med ätsvårigheter?

Att barn har någon form av besvär med att äta är vanligt, men graden av svårighet varierar kraftigt. Enligt Maria Törnhage, logoped i teamet Matlaget på Folke Bernadotte regionhabilitering i Uppsala, är det runt 20 procent av alla barn som har en period när man är kinkig med mat, men för 5-10 procent av barnen är problemen så stora att barnet periodvis inte växer som det ska och man kan behöva ge barnen sondnäring, antingen via en nässond eller en gastrostomi (en knapp på magen där man kan tillföra näring) för att säkerställa näringsintag och tillväxt.

Jack äter inte som andra barn

Föräldrarna till snart tvåårige Jack märkte tidigt att något var annorlunda med honom jämfört med syskonen. Han visade ingen hunger och han började kräkas tidigt. Man fick mata honom när han sov och föräldrarna beskriver att all kretsade kring att Jack skulle få i sig tillräckligt med mat. Viktkurvan såg ändå bra ut, men bakom låg timtals kämpande med matningen.

 

 

– Vi fick inte den hjälp vi behövde. Det tog lång tid innan någon lyssnade, säger Jacks mamma Mikaela.

Till slut bytte föräldrarna BVC och efter en tid fick man kontakt med en barnläkare som blev ett stort stöd. Vid 6 månaders ålder fick Jack en nässond och föräldrarna märkte att han blev mycket piggare. Efter ytterligare en tid fick familjen hjälp av ett team på BUP som arbetade med matsituationen, men teamet lades senare ner. Mikaela började söka på internet, hittade Folke Bernadotte regionhabilitering i Uppsala och fick komma dit efter ett halvår. Matlaget på regionhabiliteringen tar emot remisser från hela landet gällande barn med allvarliga ätsvårigheter, oavsett orsak. För att komma till Matlaget i Uppsala krävs en läkarremiss. Där får familjen stöd av ett multiprofessionellt team under en kortare intensiv period för att hitta lösningar. Vistelsen på Folke Bernadotte regionhabilitering innebar inte bara att Jack och hans föräldrar fick hjälp av experter – man fick också kontakt med andra familjer som har barn med ätsvårigheter. Det har betytt mycket för föräldrarna att möta andra som förstår hur tufft det kan vara att ha ett barn som inte äter.

– Familjerna får vare sig förståelse från vården eller från omgivningen. Så upplever alla familjer vi träffar det, säger Maria Törnhage.

 

Vad kan ätsvårigheterna bero på?

Ätsvårigheter av det här slaget kan ha flera orsaker: för tidigt födda barn är en riskgrupp och även barn med till exempel hjärtsjukdom vid födseln. Det finns också barn som klarar att äta från början, men där svårigheterna uppstår vid övergång från amning/flaska till fastare föda. En del barn har sensoriska eller motoriska svårigheter.  En del barn med ätsvårigheter, inklusive Jack, har reflux, det vill säga problem med sura uppstötningar, men det finns också barn med reflux som äter bra.

Vad kan man göra?

Föräldrar till ett barn med ätsvårigheter bör i första hand vända sig till BVC eller barnläkare. Enligt logoped Maria Törnhage har kunskapen i vården om barn med svårare ätproblematik förbättrats, men den är fortsatt varierande. Jack har nu fått en gastrostomi och föräldrarna menar att den har räddat sonens liv. Under lång tid har kring 5 procent av näringen kommit med den vanliga maten, via munnen, och 95 procent via gastrostomin. Jack får också medicin för sin reflux. Föräldrarna jobbar också med ätträning efter rekommendationer från Matlaget och Jack erbjuds alltid mat innan man ger sondnäring. Han har en resursperson på förskolan som jobbar med ätträning och matning.

Hela intervjun med Maria Törnhage

Reportage om Jack och hans familj

Se också:

Eat safe and taste life! from Svenska Logopedförbundet on Vimeo.